Magdalena vill inget hellre än att hålla sig i periferin och väcka så lite uppmärksamhet som möjligt, men genom en pikär händelse befinner hon sig snart mitt i en intrig som innefattar greven, hans älskarinna, den unga friherrinnan, grevens familj och några av landets mest hungriga och hämdlystna karriärister.
Det låter så klyschigt, men är så bra och jag struntar i alla logiska invändningar och korrfel när jag läser. Boken har för mig ett syfte, att underhålla och det gör den på bästa tänkbara sätt.
Självklart anar (vet) man vartåt det barkar, men jag fortsätter ändå vända blad i en faslig takt för att ta reda på HUR det ska gå till.
Dialogerna är ofta mer direkta än vad jag förväntade mig, vilket är en vinst, och jag gillar verkligen att Magdalenas karaktär är självständig och modig. Miljöerna vävs till en tät glamourös matta som löper genom historien och jag skulle gärna flytta in på slottet och låta den franske skräddaren sy mig ett par överdådiga klänningar.
Jag läste i Simona Ahrnstedts blogg att hon skrev slutet när hon kommit halvvägs i manusarbetet och jag tycker det skiner igenom. Slutet knyter ihop alla trådar på ett finurligt sätt, men i mitt tycke går det väl hastigt fram de sista sidorna och karaktärerna tappar något av det djup de annars visar genom historien. Kanske var det bara så att jag ville ha mer av allt, men boken var tyvärr slut.
Helhetsintrycket som består är ändå att De Skandalösa är en charmerande berättelse som levererar precis vad den lovar, spänning, humor och en massa romantik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar